Apamarga Tanduliya Adhyaya: Difference between revisions
No edit summary |
|||
| Line 402: | Line 402: | ||
==== Ingredients and benefits of various medicated ''yavagu'' (gruels) ==== | ==== Ingredients and benefits of various medicated ''yavagu'' (gruels) ==== | ||
===== Gruel for enhancing digestion and colic pain===== | |||
पिप्पलीपिप्पलीमूलचव्यचित्रकनागरैः| | पिप्पलीपिप्पलीमूलचव्यचित्रकनागरैः| | ||
यवागूर्दीपनीया स्याच्छूलघ्नी चोपसाधिता||१८|| | यवागूर्दीपनीया स्याच्छूलघ्नी चोपसाधिता||१८|| | ||
pippalīpippalīmūlacavyacitrakanāgaraiḥ| | |||
yavāgūrdīpanīyā syācchūlaghnī cōpasādhitā||18|| | |||
pippalIpippalImUlacavyacitrakanAgaraiH| | |||
yavAgUrdIpanIyA syAcchUlaghnI copasAdhitA||18|| | |||
Gruel prepared with ''Pippali'' (Piper longum Linn.), ''Pippalimoola'' (Piper longum Linn.), ''Chavya'' (Piper chaba Hunter.), ''Chitraka'' (Plumbago zeylanica Linn.) and ''Nagara'' (Zingiber officinale Rosc) stimulates ''agni'' (digestion power) and cures colic pain. [18] | |||
===== Gruels for digestion, styptic action and vata dominant diarrhoea ===== | |||
दधित्थबिल्वचाङ्गेरीतक्रदाडिमसाधिता| | दधित्थबिल्वचाङ्गेरीतक्रदाडिमसाधिता| | ||
पाचनी ग्राहिणी, पेया सवाते पाञ्चमूलिकी||१९|| | पाचनी ग्राहिणी, पेया सवाते पाञ्चमूलिकी||१९|| | ||
dadhitthabilvacāṅgērītakradāḍimasādhitā| | |||
pācanī grāhiṇī,pēyā savātē pāñcamūlikī||19|| | |||
dadhitthabilvacA~ggerItakradADimasAdhitA| | |||
pAcanI grAhiNI, peyA savAte pA~jcamUlikI||19|| | |||
Gruel prepared with ''Dadhittha'' (Limonia acidissima Linn.), ''Bilwa'' (Aegle marmelos), ''Changeri'' (Oxalis corniculata Linn.), ''Takra'' (buttermilk), ''Dadima'' (Punica granatum Linn.) are ''pachana'' (digestive) and ''grahi'' (styptic and promoting absorption of liquid). | |||
Whereas thin gruel prepared with ''Panchamoola'' (Five root drugs- Sthiradi Panchamoola) are beneficial in disorders of ''vata'' (dominant diarrhea).[19] | |||
===== Gruel used in diarrhea with dominance of ''pitta'' and ''kapha'':===== | |||
शालपर्णीबलाबिल्वैः पृश्निपर्ण्या च साधिता| | शालपर्णीबलाबिल्वैः पृश्निपर्ण्या च साधिता| | ||
दाडिमाम्ला हिता पेया पित्तश्लेष्मातिसारिणाम्||२०|| | दाडिमाम्ला हिता पेया पित्तश्लेष्मातिसारिणाम्||२०|| | ||
śālaparṇībalābilvaiḥ pr̥śniparṇyā ca sādhitā| | |||
dāḍimāmlā hitā pēyā pittaślēṣmātisāriṇām||20|| | |||
shAlaparNIbalAbilvaiH pRushniparNyA ca sAdhitA| | |||
dADimAmlA hitA peyA pittashleShmAtisAriNAm||20|| | |||
Gruel prepared with ''Shalaparni''(Desmodium gangeticum DC.), ''Bala'' (Sida cordifolia), ''Bilwa'' (Aegle marmelos), ''Prishnaparni'' (Uraria picta Desv.), ''Amla dadima'' (sour Punica granatum) is beneficial in ''pitta'' and ''shleshmaja atisara'' (diarrhoea with dominant ''pitta'' and ''kapha'').[20] | |||
===== Gruel used indiarrhea with blood===== | |||
पयस्यर्धोदके च्छागे ह्रीवेरोत्पलनागरैः| | पयस्यर्धोदके च्छागे ह्रीवेरोत्पलनागरैः| | ||
पेया रक्तातिसारघ्नी पृश्निपर्ण्या च साधिता||२१|| | पेया रक्तातिसारघ्नी पृश्निपर्ण्या च साधिता||२१|| | ||
payasyardhōdakē cchāgē hrīvērōtpalanāgaraiḥ| | |||
pēyā raktātisāraghnī pr̥śniparṇyā ca sādhitā||21|| | |||
payasyardhodake cchAge hrIverotpalanAgaraiH| | |||
peyA raktAtisAraghnI pRushniparNyA ca sAdhitA||21|| | |||
Gruel prepared with half part of water, half part of ''chaga dugdha'' (Goats milk), ''Hribera'' (Pavonia odorata Wild.), ''Utpala'' (Nymphaea alba Linn.), ''Nagara'' (Zingiber officinale Rosc.) and ''Prishniparni'' (Uraria picta Desv.) is beneficial in ''raktatisaara'' (blood tinged diarrhea/dysentry). [21] | |||
===== Gruels for diarrhoea with indigestion and dysuria===== | |||
दद्यात् सातिविषां पेयां सामे साम्लां सनागराम्| | दद्यात् सातिविषां पेयां सामे साम्लां सनागराम्| | ||
श्वदंष्ट्राकण्टकारीभ्यां मूत्रकृच्छ्रे सफाणिताम्||२२|| | श्वदंष्ट्राकण्टकारीभ्यां मूत्रकृच्छ्रे सफाणिताम्||२२|| | ||
dadyāt sātiviṣāṁ pēyāṁ sāmē sāmlāṁ sanāgarām| | |||
śvadaṁṣṭrākaṇṭakārībhyāṁ mūtrakr̥cchrē saphāṇitām||22|| | |||
dadyAt sAtiviShAM peyAM sAme sAmlAM sanAgarAm| | |||
shvadaMShTrAkaNTakArIbhyAM mUtrakRucchre saphANitAm||22|| | |||
Whereas in the case of diarrhea associated with ''Ama'', gruel prepared with ''Ativisha'' (Aconitum heterophyllum), ''Amla dadima'' (Sour pomegranate Punica granatum Cim.)and ''Nagara'' (Zingiber officinale Rosc.) is beneficial. | |||
In the case of 'mutrakrichchra''(dysuria) one should use the gruel prepared with ''Shwadamshtra'' (Tribulus terrestris), ''Kantakari'' (Solanum xanthocarpum Schrad.& Wendl.), and ''Phanita'' (a preparation of sugarcane).[22] | |||
===== Gruel for ''krimi'' (worm infestation)===== | |||
विडङ्गपिप्पलीमूलशिग्रुभिर्मरिचेन च| | विडङ्गपिप्पलीमूलशिग्रुभिर्मरिचेन च| | ||
तक्रसिद्धा यवागूः स्यात् क्रिमिघ्नी ससुवर्चिका||२३|| | तक्रसिद्धा यवागूः स्यात् क्रिमिघ्नी ससुवर्चिका||२३|| | ||
viḍaṅgapippalīmūlaśigrubhirmaricēna ca| | |||
takrasiddhā yavāgūḥ syāt krimighnī sasuvarcikā||23|| | |||
viDa~ggapippalImUlashigrubhirmaricena ca| | |||
takrasiddhA yavAgUH syAt krimighnI sasuvarcikA||23|| | |||
Gruel prepared with ''Vidanga'' (Embelia ribes), ''Pippalimoola'' (Piper longum), ''Shigru'' (Moringa oleifera Lam.), ''Maricha'' (Piper nigrum) and ''Souvarchala lavana'' (black salt) along with buttermilk is beneficial in treating ''krimi'' (worm infestations). [23] | |||
===== Gruels for excess thirst and toxicity ===== | |||
मृद्वीकासारिवालाजपिप्पलीमधुनागरैः| | मृद्वीकासारिवालाजपिप्पलीमधुनागरैः| | ||
पिपासाघ्नी, विषघ्नी च सोमराजीविपाचिता||२४|| | पिपासाघ्नी, विषघ्नी च सोमराजीविपाचिता||२४|| | ||
mr̥dvīkāsārivālājapippalīmadhunāgaraiḥ| | |||
pipāsāghnī, viṣaghnī ca sōmarājīvipācitā||24|| | |||
mRudvIkAsArivAlAjapippalImadhunAgaraiH| | |||
pipAsAghnI, viShaghnI ca somarAjIvipAcitA||24|| | |||
Gruel prepared using ''Mridvika'' (Vitis vinifera Linn.), ''Sariva'' (Hemidesmus indicus R. Br.), ''Laja'' (popped sorghum), ''Pippali'' (Piper longum) , ''madhu'' (honey), ''Nagara'' (Zingiber officinale Rosc.) relieves thirst. | |||
When it is further cooked with ''Somaraji'' (Psoralea corylifolia Linn.) it acts as anti-toxic particularly in skin diseases. [24] | |||
===== Gruels for nourishment/weight gain and weight loss ===== | |||
सिद्धा वराहनिर्यूहे यवागूर्बृंहणी मता| | |||
गवेधुकानां भृष्टानां कर्शनीया समाक्षिका||२५|| | |||
siddhā varāhaniryūhē yavāgūrbr̥ṁhaṇī matā| | |||
gavēdhukānāṁ bhr̥ṣṭānāṁ karśanīyā samākṣikā||25|| | |||
siddhA varAhaniryUhe yavAgUrbRuMhaNI matA| | |||
gavedhukAnAM bhRuShTAnAM karshanIyA samAkShikA||25|| | |||
Gruel prepared with pork flesh juice extract is nourishing. | |||
The one which is prepared with fried ''Gavedhuka'' (Coix lacryma.) along with honey is an effective medication for weight loss.[25] | |||
===== Gruels for unction and drying therapy ===== | |||
सर्पिष्मती बहुतिला स्नेहनी लवणान्विता| | |||
कुशामलकनिर्यूहे श्यामाकानां विरूक्षणी||२६|| | |||
sarpiṣmatī bahutilā snēhanī lavaṇānvitā| | |||
kuśāmalakaniryūhē śyāmākānāṁ virūkṣaṇī||26|| | |||
sarpiShmatI bahutilA snehanI lavaNAnvitA| | |||
kushAmalakaniryUhe shyAmAkAnAM virUkShaNI||26|| | |||
For the ''snehana'' (unctuousness) one should use the gruel prepared using ''tila'' (Sesamum indicum Linn.) and ''lavana'' (salt). | |||
Whereas for ''rukshana'' (dryness/un-oiliness) one can prepare the gruel using ''kusha'' (Desmostachya bipinnata Staff.), ''Amalaki'' (Emblica officinalis Gaertn.) and ''Shyamaka'' (Punicum italicum Linn.)[26] | |||
===== Gruels for respiratory diseases and colic pain ===== | |||
दशमूलीशृता कासहिक्काश्वासकफापहा| | |||
यमके मदिरासिद्धा पक्वाशयरुजापहा||२७|| | |||
daśamūlīśr̥tā kāsahikkāśvāsakaphāpahā| | |||
yamakē madirāsiddhā pakvāśayarujāpahā||27|| | |||
dashamUlIshRutA kAsahikkAshvAsakaphApahA| | |||
yamake madirAsiddhA pakvAshayarujApahA||27|| | |||
Gruel prepared with ''Dashamoola'' (ten root drugs) is beneficial in ''hikka'' (hiccough), ''shwasa'' (dyspnea), ''kasa'' (cough) and is considered as ''kaphahara'' (reduces kapha). | |||
The one prepared using ghee, oil and ''madira'' (alcoholic beverage) alleviates pain in the colon [27] | |||
===== Gruels for constipation and diarrhoea:===== | |||
शाकैर्मांसैस्तिलैर्माषैः सिद्धा वर्चो निरस्यति| | |||
जम्ब्वाम्रास्थिदधित्थाम्लबिल्वैः साङ्ग्राहिकी मता||२८|| | |||
śākairmāṁsaistilairmāṣaiḥ siddhā varcō nirasyati| | śākairmāṁsaistilairmāṣaiḥ siddhā varcō nirasyati| | ||
jambvāmrāsthidadhitthāmlabilvaiḥ sāṅgrāhikī matā||28|| | jambvāmrāsthidadhitthāmlabilvaiḥ sāṅgrāhikī matā||28|| | ||
shAkairmAMsaistilairmAShaiH siddhA varco nirasyati| | |||
jambvAmrAsthidadhitthAmlabilvaiH sA~ggrAhikI matA||28|| | |||
For the easy evacuation of stool one can use gruel prepared out of vegetables, meat, ''tila'' (Sesamum indicum) and ''masha'' (Phaseolus mungo Linn.) | |||
Gruel prepared using ''jambu'' (Syzygium cumini Skeels), seeds of ''amra'' (Mangifera indica Linn.), ''Amla Dadhitha'' (Limonia acidissima Linn.) and ''bilwa'' (Aegle marmelos Corr.) is ''grahi'' (promoting absorption of liquid). [28] | |||
===== Gruels for catharsis and flatulence ===== | |||
क्षारचित्रकहिङ्ग्वम्लवेतसैर्भेदिनी मता| | |||
अभयापिप्पलीमूलविश्वैर्वातानुलोमनी ||२९|| | |||
kṣāracitrakahiṅgvamlavētasairbhēdinī matā| | kṣāracitrakahiṅgvamlavētasairbhēdinī matā| | ||
abhayāpippalīmūlaviśvairvātānulōmanī ||29|| | abhayāpippalīmūlaviśvairvātānulōmanī ||29|| | ||
kShAracitrakahi~ggvamlavetasairbhedinI matA| | |||
abhayApippalImUlavishvairvAtAnulomanI ||29|| | |||
For the ''bhedana karma'' (cathartic) gruel prepared using ''kshara'' (alkali), ''chitraka'' (Plumbago zeylanica Linn.), ''hingu'' (Ferula narthex Boiss ) and ''amlavetasa'' (Garcinia pedunculata Roxb.) is beneficial. | |||
Gruel prepared out of ''Abhaya'' (Terminalia chebula Retz.), ''Pippalimoola'' (Piper longum Linn.) and ''Vishwa'' (Zingiber officinale Rosc.) is ''vatanulomana'' (eliminates flatus).[29] | |||
===== Gruel for adverse effects due to improper administration of ghee and oil===== | |||
तक्रसिद्धा यवागूः स्याद्धृतव्यापत्तिनाशिनी| | |||
तैलव्यापदि शस्ता स्यात्तक्रपिण्याकसाधिता||३०|| | |||
takrasiddhā yavāgūḥ syāddhr̥tavyāpattināśinī| | takrasiddhā yavāgūḥ syāddhr̥tavyāpattināśinī| | ||
tailavyāpadi śastā syāttakrapiṇyākasādhitā||30|| | tailavyāpadi śastā syāttakrapiṇyākasādhitā||30|| | ||
takrasiddhA yavAgUH syAddhRutavyApattinAshinI| | |||
tailavyApadi shastA syAttakrapiNyAkasAdhitA||30|| | |||
Gruel prepared with buttermilk eradicates untoward effects caused by ''ghritavyapada'' (improper administration of ghee). | |||
Intake of gruel with buttermilk and ''pinyaka'' (oil cake) alleviates untoward effects caused by the improper administration of oil.[30] | |||
=====Gruel for pyrexia of irregular pattern and throat disorders===== | |||
गव्यमांसरसैः साम्ला विषमज्वरनाशिनी| | |||
कण्ठ्या यवानां यमके पिप्पल्यामलकैः शृता||३१|| | |||
gavyamāṁsarasaiḥ sāmlā viṣamajvaranāśinī| | |||
kaṇṭhyā yavānāṁ yamakē pippalyāmalakaiḥ śr̥tā||31|| | |||
gavyamAMsarasaiH sAmlA viShamajvaranAshinI| | |||
kaNThyA yavAnAM yamake pippalyAmalakaiH shRutA||31|| | |||
Gruel prepared using cow meat and sour ''Dadima'' (Punica granatum) is beneficial in ''vishamajwara'' (type of fever with irregular pattern). | |||
Gruel prepared with ''Yava'' (Hordeum vulgare),ghee, oil, ''Pippali'' (Piper longum Linn.) and ''Amalaki''(Phyllanthus emblica Linn.) is useful for throat.[31] | |||
===== Gruels for disorders of male genital tract and aphrodisiac action===== | |||
ताम्रचूडरसे सिद्धा रेतोमार्गरुजापहा| | |||
समाषविदला वृष्या घृतक्षीरोपसाधिता||३२|| | |||
tāmracūḍarasē siddhā rētōmārgarujāpahā| | |||
samāṣavidalā vr̥ṣyā ghr̥takṣīrōpasādhitā||32|| | |||
tAmracUDarase siddhA retomArgarujApahA| | |||
samAShavidalA vRuShyA ghRutakShIropasAdhitA||32|| | |||
Gruel prepared using ''Tamrachuda'' (chicken meat) is said to be beneficial in seminal disorder. | |||
Gruel prepared using ''Masha'' (Phaseolus mungo Linn.) along with ghee and milk is aphrodisiac. [32] | |||
=====Gruel for intoxication and polyphagia ===== | |||
उपोदिकादधिभ्यां तु सिद्धा मदविनाशिनी| | |||
क्षुधं हन्यादपामार्गक्षीरगोधारसैः शृता||३३|| | |||
upōdikādadhibhyāṁ tu siddhā madavināśinī| | |||
kṣudhaṁ hanyādapāmārgakṣīragōdhārasaiḥ śr̥tā||33|| | |||
upodikAdadhibhyAM tu siddhA madavinAshinI| | upodikAdadhibhyAM tu siddhA madavinAshinI| | ||
kShudhaM hanyAdapAmArgakShIragodhArasaiH shRutA||33|| | kShudhaM hanyAdapAmArgakShIragodhArasaiH shRutA||33|| | ||
One prepared with ''Upodika'' (Basella rubra Linn.) and curd cures mada (intoxication). | |||
Gruel prepared with ''Apamarga'' (Achyranthes aspera Linn.), milk and extract of inguinal flesh is beneficial in polyphagia. [33] | |||
<div style="text-align:justify;"> | <div style="text-align:justify;"> | ||
==== Summary ==== | ==== Summary ==== | ||